Jag har varit mycket sjuk denna vecka.

Som sagt, väldigt sjuk. Influensa. Allt som möjligtvis har kunnat gå fel har in fact gått fel. Jag klagade lite, sen sträckte jag på ryggen och gjorde något åt det till slut. Nu sitter jag här och väntar på att gratängen som jag har i ugnen ska bli klar. En helt vanlig, lite tråkig fredag.

HeHeHehe....

- Varför går du och knäpper med fingrarna?
- Det håller tigrarna borta.
- Men här finns ju inga tigrar.
- Nej, just det.  

Influensatider!

Ni kan nog säker gissa er till vad jag kommer skriva nu.... - Jag har influensa!
Jippie! Jag tar mig inte för att göra något. I'm over and out för ett tag framöver.
Oj oj vad synd det är om mig. Ja, jag tycker faktiskt det. Men som tur är har jag glass och det gör det om inte helt så åtminstone delvis uthärdligt. Jag tynar inte bort i alla fall. (Hoppas jag) För om jag gör det så är det inget jag har märkt av i alla fall. Nu väntar jag på telefonsamtal från en sköterska och sen ska jag ta och vila mig framför en film. Höjden av lycka när man är sjuk, haha. Finns inte så mycket mer att hoppas på då förutom att bli frisk. Men det gör jag inte ( jag vill ju inte jinxa tillfrisknandet med att hoppas för mycket liksom!) Jaja. Dags att återgå till det jag gör bäst under influensans hårda styre - nämligen ingenting!
Hoppas ni har en trevlig torsdag!

Åldersnoja? I think not!

Jag var idealist en gång när jag var ung. Det är jag inte längre. Idealist alltså.
Jag är fortfarande relativt ung dock. Men jag känner mig ganska gammal ibland, och ibland känner jag mig som en nykläckt ankunge. Nu för tiden är jag bara jag. Jag känner inget behov att försöka bli något, att vara något. Jag bara existerar. Det är ganska härligt måste jag säga. Man kommer så nära sig själv på något vis. Man tar i hand och hälsar på den man faktiskt är.

FisParty!!

Det är alltså som rubriken lyder. Jag har haft fisparty här i tre dagar. Pretty much non stop om vi säger så. Hur mycket luft kan det gömma sig där inne frågar jag mig. Nu förstår jag äntligen vad de (fisforskarna) menar med ballongmage. För hade min mage bara svällt lite till så hade lättat och flugit iväg dit vinden fört mig, högt ovanför marken. Det är väl därför man fiser antar jag, för att förhindra att man gör sorti genom att sväva iväg. Men det är bara en teori. Vad vet jag. Jag är ju trots allt ingen fisforskare.